Svensk ordbok 2009, webbversion

gu`dson substantiv ~en gudsöner gud|­son·en●manligt gud­barn släkt.yrk.ngns gudson, gudson till ngnsedan 1392salubrev på egendom i Skedevi socken utfärdat av änkan Leneka Meijnarsdotter (Diplomatarium Dalekarlicum)fornsv. gudhson