Svensk ordbok 2009, webbversion

grä`sänkling substantiv ~en ~ar gräs|­änk·ling·en●gift man vars maka är till­fälligt bort­rest släkt.yrk.sedan 1798till gräsänka Full fart på köksdörren, jag tror jag smiter min kos, sjungande The Gräsänkling Blues.Povel Ramel, The Gräsänkling Blues (1951); om den beträngde gräsänklingens reaktion när hustrun återkommer tidigare än väntat