Svensk ordbok 2009, webbversion
grun`dpelare
substantiv ~n äv. vard. grundpelarn, plur. ~, best. plur. grundpelarna
grund|pel·ar·en●pelare som utgör grundval för ngt
allmän värderingbyggn.tekn.○särsk. bildligten grundpelare i hans resonemangrättsväsendet är en av de grundpelare som samhället vilar påsedan 1680