Svensk ordbok 2009, webbversion

grum`la verb ~de ~t gruml·ar●göra grumlig fys.vätskan i glaset hade grumlats under natten○ofta bildligtstöra ingen­ting fick grumla åter­seendets glädjegrumla ngtsedan 1628se grumlig Subst.:vbid1-173699grumlande, grumling