Svensk ordbok 2009, webbversion
gravite
´
t
substantiv
~en
grav·itet·en
●
allvarlig värdighet
psykol.
ingenting fattades i gravitet när processionen skred fram
sedan ca 1620
av fra.
gravité
med samma betydelse; av lat.
grav
´
itas
’tyngd’; jfr
gravitera