Svensk ordbok 2009, webbversion
got
[go´täv.gå´t]
substantiv ~en ~er [go´t- äv. gå´t-]
got·en●ofta plur.
medlem av en germansk folkstam som erövrade stora delar av Romarriket
histor.land.yrk.västgoteröstgotersedan 1735av lat. Goth´i ’goter’; trol. besl. med gute, 1göt