Svensk ordbok 2009, webbversion
[-å´l]
substantiv ~en ~er
gond·ol·en1långsmal, flatbottnad båt som har starkt uppåtböjda stävar och som manövreras med en åra av en förare stående i aktern
framför allt anv. i Venedigs kanaler, numera mest som turistattraktion
sjö.gondolföraregondolroddaregondolsångsedan ca 1700av ita. gondola; av omdiskuterat urspr.; ev. till ita. dial. gondola ’gunga, rulla’ el. till grek. kon´dy ’dryckeskärl’
2korgliknande konstruktion under en luftballong
avsedd för passagerare m.m.
trafik.gondolen stötte nästan i marken, så de måste kasta ballastsedan 18133fristående försäljningsdisk med öppen visning av varor
handel.sedan 1979Sorgegondolen.Titel på diktsamling av Tomas Tranströmer (1996)