Svensk ordbok 2009, webbversion
[gå´]
substantiv,
ingen böjning
●ett komplicerat japanskt brädspel där det gäller att omsluta så stora områden som möjligt med små brickor (”stenar”)
som placeras ut en efter en och sedan inte får flyttas
spel.sedan 1908av jap. go med samma betydelse
[gåo´]
substantiv,
ingen böjning, n-genus
●initiativkraft och framåtanda
vard.psykol.det är ingen go i lagetsedan 1965av eng. go med samma betydelse, till go ’gå; färdas’; se gå