Svensk ordbok 2009, webbversion
[gnå´m]
substantiv ~en ~er [gnå´m-]
gnom·en1dvärgliknande demon som tänks bo i jordens inre
enl. bl.a. kabbalistisk uppfattning
litt.vet.SYN.synonymjordande
JFRcohyponymsylfhyperonymelementarandecohyponymundincohyponymsalamander 2
sedan 1785av nylat. gno´mus med samma betydelse; trol. besl. med gnom 2
2kort allmän levnadsregel
ofta av poetisk karaktär
litt.vet.många av antikens författare skrev gnomersedan 1817av grek. gno´me ’förnuft; insikt; tanke’; jfr gnosis