Svensk ordbok 2009, webbversion
glå`mig
adjektiv ~t
glåm·ig●onaturligt blek
på grund av trötthet el. sjukdom
admin.med.glåmig hyhon såg trött och glåmig ut efter två vaknätter○äv. bildligtdet glåmiga novemberljusetsedan 1685sv. dial. glåmot, glåmug ’glosögd; glåmig’, till glåma ’stirra’; jfr eng. gloomy ’mörk; dyster’