Svensk ordbok 2009, webbversion

glunk`as verb glunkades glunkats glunk·as●an­tydningsvis sägas av o­lika personer; ofta i fråga om rykten, skvaller etc. komm.det glunkas om att NN och ON tänker gifta sigjag har hört glunkas att han tänker byta jobbglunkas om ngt/SATSsedan 1614till sv. dial. glunka ’klunka; an­tyda’; trol. ljud­härmande Subst.:vbid1-171039glunkande