Svensk ordbok 2009, webbversion

glass substantiv ~en, plur. ~er äv. ~ar glass·en●en söt, fryst dessert huvud­sakligen bestående av socker och mjölk el. grädde kokk.JFRcohyponymsorbetcohyponymparfait glassbarglasskioskglasspinneglasstårtaapelsinglassgräddglassnougatglassde fick jord­gubbar och glass till dessertglass med varm choklad­sås○äv. om liknande mat­rätt (el. söt­sak) av frusen saft e.d.isglass○äv. om en­staka portion av detta, särsk. på pinne el. i strutmed plur.glassar barnen fick var sin stor glasssedan 1775av fra. glace med samma betydelse, eg. ’is’; av lat. glac´ies ’is’; jfr glacé-, glaciär