Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~n glasfibrer
glas|fibr·er●konstfiber av glas
förekommande såväl som filament (tråd) och som glasull; ofta anv. tillsammans med annat material, särsk. plast, som förstärkning och isolering; äv. anv. inom fiberoptik m.m.
matrl.glasfiberarmeradglasfiberbåtglasfibervävpå 1970-talet började stavhopparna använda de nya stavarna av glasfibersedan 1952