Svensk ordbok 2009, webbversion
verb ~de ~t
gillr·ar●ibl. med partikelnupp, utan större betydelseskillnad
sätta upp
fälla för djur
jakt.gillra en råttfällaen fallgrop gillrad med spetspålarhan gillrade ett tunt fångstnät runt foderplatsen○äv. ngt utvidgatman gillrade en fälla för spionen○äv. bildligt i fråga om ostadigt arrangemangburen gillrades upp på två plankorgillra (upp) ngtsedan förra hälften av 1300-taletSödermanna-Lagenfornsv. gildra; till giller
Subst.:vbid1-169759gillrande,
vbid2-169759gillring