Svensk ordbok 2009, webbversion

gestikulera [∫estikule´ra] verb ~de ~t gest·ikul·er·ar●ut­föra gester ofta för att ge efter­tryck åt det man säger komm.JFRcohyponymfäkta 2 en vilt gestikulerande frans­manhon gestikulerade med telefon­luren medan hon pratadegestikulera (med ngt), gestikulera (till/åt ngn/att+V/SATS)sedan 1636av lat. gesticula´ri ’spela pantomim’; jfr gest Subst.:vbid1-169359gestikulerande, vbid2-169359gestikulering; vbid3-169359gestikulation