Svensk ordbok 2009, webbversion

geront [gerån´t] substantiv ~en ~er geront·en●med­lem av de äldstes råd i det forn­tida Sparta histor.pol.yrk.○ngn gång äv. om gammal man, särsk. politiker, i nu­tidengeronter som Reagan och Chiracsedan åtm. mitten av 1800-talettill grek. ger´on ’gammal man’