Svensk ordbok 2009, webbversion
geront
[gerån´t]
substantiv ~en ~er
geront·en●medlem av de äldstes råd i det forntida Sparta
histor.pol.yrk.○ngn gång äv. om gammal man, särsk. politiker, i nutidengeronter som Reagan och Chiracsedan åtm. mitten av 1800-talettill grek. ger´on ’gammal man’