Svensk ordbok 2009, webbversion

gering [je`-] substantiv ~en ~ar ger·ing·en●skarv i vinkeln mellan två kantstycken som möts t.ex. i hörn på tavel­ram tekn.JFRcohyponymsmyg 1 geringsfoggeringssågsedan 1834av ty. Gehrung med samma betydelse, till Gehren ’kil­formigt stycke’; jfr garfågel