Svensk ordbok 2009, webbversion

ge`nskjuta verb gensköt genskjutit genskjuten genskjutna, pres. genskjuter gen|­skjut·er●hinna upp (ngn) genom att ta en kortare väg Nollgenskjuta ngnsedan ca 1700Subst.:vbid1-169042genskjutande