Svensk ordbok 2009, webbversion

gehenna [-hen`aäv.-hen´a] substantiv, best. f. ~ el. ~t ge·henn·at●hel­vete bibl.relig.på äldre kyrk­målningar ses människor plågas i det brinnande gehennasedan ca 1822av hebr. gēhinnōm med samma betydelse, till Hinnom, namn på dal söder om Jerusalem, där enl. Gamla testamentet barnoffer ägt rum och där Gud ska straffa de o­gudaktiga