Svensk ordbok 2009, webbversion
verb ~de ~t
gass·ar●utstråla stark värme och starkt ljus
om solen el. annan kraftig ljuskälla
Nollsolen gassade från en molnfri himmelgassasedan 1826sv. dial. gassa ’upphetta; bränna; smörja in’; jfr lågty. gasseln ’pensla bakbröd med vatten’
Subst.:vbid1-167634gassande;
gass