Svensk ordbok 2009, webbversion

gass`a verb ~de ~t gass·ar●ut­stråla stark värme och starkt ljus om solen el. annan kraftig ljus­källa Nollsolen gassade från en moln­fri himmelgassasedan 1826sv. dial. gassa ’upp­hetta; bränna; smörja in’; jfr lågty. gasseln ’pensla bakbröd med vatten’ Subst.:vbid1-167634gassande; gass