Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~en ~ar
gap|hals·en●skrikande eller skränande person
psykol.yrk.SYN.synonymskränfock
några gaphalsar förstörde konserten för resten av publiken○ofta bildligt om person som uppträder aggressivt (äv. som skribent)de unga gaphalsarna på tidningens nöjessidasedan 1827; 1965 i bildlig bemärkelse