Svensk ordbok 2009, webbversion

ga`phals substantiv ~en ~ar gap|­hals·en●skrikande eller skränande person psykol.yrk.SYN.synonymskränfock några gaphalsar förstörde konserten för resten av publiken○ofta bildligt om person som upp­träder aggressivt (äv. som skribent)de unga gaphalsarna på tidningens nöjes­sidasedan 1827; 1965 i bildlig bemärkelse