Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~en ~er
gam·äng·en●pojke eller man som tar lätt på sin tillvaro
ngt åld.psykol.yrk.JFRcohyponymslyngel
○äv. mer positivtspjuver, skojare
en pliktmänniska men med gamängen i ögonvrånsedan 1845av fra. gamin ’pojke; gatpojke’; av ovisst urspr.