Svensk ordbok 2009, webbversion

gadd substantiv ~en ~ar gadd·en1stickorgan på bak­kroppen hos vissa insekter särsk. gadd­steklar, t.ex. (hona av) bi, geting och humla zool.peta ur gadden ur huden efter bi­sticket○äv. bildligt i ut­tryck för energi, aggressivitet o.d.med sin slag­färdighet tog hon gadden ur debatt­motståndarensedan 1400–25Heliga Birgittas uppenbarelserfornsv. gadder; gemens. germ. ord, besl. med lat. has´ta ’stång; lans; spjut’ 2kluven tunga hos orm ej i fackmässiga samman­hang; ngt åld.zool.sedan 15823tand vard.med.borsta gaddarnasedan 1936