Svensk ordbok 2009, webbversion

förvå´nad adjektiv förvånat för·vån·ad●som känslomässigt reagerar så­som in­för ngt o­väntat admin.psykol.JFRcohyponymhäpencohyponymöverraskad hon blev förvånad när hon fick höra hur gammal han varhan höjde förvånat på ögon­brynen (adv.)○äv. om handling e.d.hon gav honom en förvånad blick○äv. med bi­betydelse av besvikelse, irritation e.d.parti­ledaren sade sig vara förvånad över kritiken från de egna ledenförvånad (över ngt/att+V/SATS), förvånad (SATS)sedan 1678Män som har gjort sitt blir aldrig särskilt förvånade.Stig Claesson, Vem älskar Yngve Frej? (1968) Förvånad är egentligen en böjningsform av förvåna (perfekt particip), som emellertid kan betraktas som ett självständigt ord, ett adjektiv. Om förvånad fortfarande hade varit en verbform, borde det ha hetat han blev förvånad av hennes erbjudande snarare än han blev förvånad över hennes erbjudande (jfr han blev besegrad av motståndaren). Samma sak har hänt med många perfektparticip; fenomenet kallas ibland ”adjektivering av particip”.