Svensk ordbok 2009, webbversion

förvräng´a verb förvrängde förvrängt, pres. förvränger för·vräng·er●åter­ge (ngt) så att formen blir felaktig komm.JFRcohyponymförryckacohyponymsnedvrida hennes förvrängda bild i skratt­spegelnkyrk­klockornas klang förvrängdes○ibl. av­siktligtförvränga rösten○ofta bildligtav­siktligt åter­ge (ngt) så att inne­börden blir felaktig förvränga skriftens ordhan förvrängde berättelsen till o­igenkännlighetförvränga ngt/SATSsedan 1640till vränga Subst.:vbid1-166069förvrängande, förvrängning