Svensk ordbok 2009, webbversion

förve´ten adjektiv förvetet förvetna för·vet·en●(o­försynt) ny­fiken ngt åld.admin.psykol.sedan ca 1420Bonaventuras Betraktelserfornsv. forvitin, eg. ’ivrig att få veta ngt i för­väg’, till forvit ’ny­fikenhet’