Svensk ordbok 2009, webbversion

fö`rutsättning substantiv ~en ~ar för·ut|­sätt·ning·en1(an­tagen) om­ständighet som ut­gör en nöd­vändig grund för ngt t.ex. ngn ut­veckling el. slut­ledning vetenskapl.JFRcohyponymvillkor 1cohyponympremiss under förutsättning att inget o­förutsett in­träffar bör vi bli klara i morgontill­försel av organisk substans är en förutsättning för allt jord­brukslut­satsen följer inte av förutsättningarna(under) förutsättning (SATS), (under) förutsättning (av ngt), en förutsättning (för ngt/att+V/SATS)sedan 17342vanligen plur. lämplig egenskap psykol.hon har goda förutsättningar att klara arbetetförutsättningar (att+V)sedan 1830