Svensk ordbok 2009, webbversion

förtäck´t adjektiv, neutr. ~ för·täck·ta●halvt dold eller o­utsagd komm.ett förtäckt hothan an­tydde i förtäckta orda­lag att hon borde akta sigsedan 1504brev från biskop Hemming Gadd i Linköping till Svante Nilsson (Styffe)fornsv. fortäkt, till forthäkkia ’skyla, dölja’; av lågty. vordecken, eg. ’över­täcka’