Svensk ordbok 2009, webbversion
verb ~de ~t
för·tvivl·ar●känna förtvivlan
ngt högt.psykol.de lämnades att förtvivla i ovisshetförtvivla (om/över ngt/SATS)sedan 1541av lågty. vortwivelen med samma betydelse; se tvivla
Subst.:vbid1-165652förtvivlande;
förtvivlan
Den som inte hoppas skall inte förtvivla.Gunnar Ekelöf, ur Färjesång (1941)