Svensk ordbok 2009, webbversion

förträng´a verb förträngde förträngt, pres. förtränger för·träng·er●tränga bort (o­behaglig tanke) till det under­medvetna som en försvars­mekanism; enl. psykoanalysens teorier psykol.hon hade förträngt de hemska minnena från barndomen○ofta försvagat och skämts.glömma han hade förträngt att han skulle träffa sin svär­mor på stanförtränga ngtsedan 1921Subst.:vbid1-165602förträngande, förträngning