Svensk ordbok 2009, webbversion

förtju´sning substantiv ~en för·tjus·ning·en●glad tillfreds­ställelse över ngt; vanligen o­medelbart upp­kommande och inte nöd­vändigtvis djup psykol.tid.JFRcohyponymhänförelse hon slog i­hop händerna av förtjusningtill barnens förtjusning blev det glass till efter­rätthon strålade av förtjusning över presenten○äv. i ett ut­tryck för tillfreds­ställelse parad med mindre positiv känslaskräck­blandad förtjusning(till ngns) förtjusning, förtjusning (över ngt/att+V/SATS)sedan 1780