Svensk ordbok 2009, webbversion

försvä´ra verb försvor försvurit försvuren försvurna, pres. försvär för·svur·it●hög­tidligt lova bort med ed komm.försvära sin själ åt djävulen○äv. försvagat (ofta refl.)partiet har försvurit sig åt en politik som kommer att öka klyftorna i sam­hälletförsvära ngn/ngt (åt ngn/ngt)sedan ca 1350Konung Magnus Erikssons Stadslagfornsv. forsväria Subst.:vbid1-164966försvärande