Svensk ordbok 2009, webbversion
verb försvor försvurit försvuren försvurna, pres. försvär
för·svur·it●högtidligt lova bort
med ed
komm.försvära sin själ åt djävulen○äv. försvagat (ofta refl.)partiet har försvurit sig åt en politik som kommer att öka klyftorna i samhälletförsvära ngn/ngt (åt ngn/ngt)sedan ca 1350Konung Magnus Erikssons Stadslagfornsv. forsväria
Subst.:vbid1-164966försvärande