Svensk ordbok 2009, webbversion
[-ståk´a]
verb ~de ~t
för·stock·ar●vanligen pass. el. perf. part.
göra helt okänslig
och omöjlig att förändra
psykol.hans hjärta förstockades med årenförstocka ngtsedan 1541av ty. verstocken ’bli styv, stel (som en stock)’; jfr stock, stocka sig
Subst.:vbid1-164489förstockande,
vbid2-164489förstockning;
förstockelse