Svensk ordbok 2009, webbversion

förs`tnämnda adjektiv, maskulinum förstnämnde först|­nämn·da●vanligen substantiverat som nämns först i tidigare upp­räkning e.d.; anv. av tydlighetsskäl formelltadmin.Jag har talat med NN och ON: Den förstnämnde an­såg att ...sedan 1406vidimationsbrev utfärdat av riddaren Knut Bosson (Svenskt Diplomatarium)fornsv. fyrstnämder