Svensk ordbok 2009, webbversion
verb ~de ~t
för·sten·ar●vanligen pass. el. perf. part.
förvandla till sten
psykol.○vanligen bildligtgöra helt orörlig
och ibl. känslokall
förstenade hjärtanhan förstenades av fasahon stod som förstenad och såg bilen köra mot stupetförstena ngn/ngtsedan 1702Subst.:vbid1-164447förstenande,
förstening