Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~n ~r
för|stav·els·en●ordbildningselement som inte kan fungera som självständigt ord men som tillfogas i början av andra ord
språkvet.SYN.synonymprefix
förstavelsen i ”anföra” är ”an-”○äv.obetonad stavelse som står före den stavelse i ett ord som har huvudtrycket
sedan 1801