Svensk ordbok 2009, webbversion

försmäk´ta verb ~de ~t för·smäkt·ar●vara nära att dö av fysisk på­frestning fysiol.försmäkta av brist på vattenförsmäktasedan 1430–50Konung Alexanderfornsv. forsmäkta; av lågty. vorsmechten med samma betydelse; jfr smäkta Subst.:vbid1-164228försmäktande ”Hjälp oss, innan vi förgås. Utan snus i två dagar försmäkta vi på denna ö.”Astrid Lindgren, Pippi Långstrump (1945)