Svensk ordbok 2009, webbversion
verb ~de ~t
för·skön·ar●göra vackrare och mer tilltalande
språkvet.JFRcohyponymskönmåla
stadens centrum har förskönats med flera stora planteringar○äv.idealisera
man bör inte försköna hans motivförsköna ngtförskönande omskrivningseomskrivning
sedan 1735Subst.:vbid1-164124förskönande,
vbid2-164124försköning