Svensk ordbok 2009, webbversion

försking´ring substantiv ~en ~ar för·skingr·ing·en1det att förskingra jur.tid.han dömdes för förskingring och tro­löshet mot huvud­manförskingring (av ngt)sedan 18342i vissa ut­tryck (o­bestämd) plats långt från hem­orten och ofta långt från hem­landet tid.JFRcohyponymdiaspora en radiohälsning till alla svenskar i förskingringensedan 1893