Svensk ordbok 2009, webbversion

förskan´sa verb ~de ~t för·skans·ar●om­ge med förskansningar komm.mil.○vanligen refl. och all­männarebarrikadera sig de förskansade sig i klostret○äv. bildligthon förskansade sig bak­om en mur av tystnadförskansa ngn/ngt (ngnstans)sedan 1610av ty. verschanzen med samma betydelse; se skans Subst.:vbid1-163949förskansande, förskansning