Svensk ordbok 2009, webbversion
verb ~de ~t
för·sink·ar●försena
relativt kort tid
tid.trafikstockningen försinkade henne en halvtimmeförsinka ngn/ngt (TID)sedan 1640jfr fornsv. forsenka ’dröja, uppskjuta’; till 1sinka
Subst.:vbid1-163933försinkande,
vbid2-163933försinkning