Svensk ordbok 2009, webbversion
verb ~de ~t
för·pant·ar●pantsätta
åld.ekon.förpanta ngtsedan 1417öppet brev utfärdat av riddaren Heyne Snakenborg med intyg om gods tillhörigt Vadstena kloster (Svenskt Diplomatarium)fornsv. forpanta; se pant
Subst.:vbid1-163563förpantande,
vbid2-163563förpantning