Svensk ordbok 2009, webbversion

förpan´ta verb ~de ~t för·pant·ar●pant­sätta åld.ekon.förpanta ngtsedan 1417öppet brev utfärdat av riddaren Heyne Snakenborg med intyg om gods tillhörigt Vadstena kloster (Svenskt Diplomatarium)fornsv. forpanta; se pant Subst.:vbid1-163563förpantande, vbid2-163563förpantning