Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~n äv. vard. förnyarn, plur. ~, best. plur. förnyarna
för·ny·ar·en●person som tillför nya idéer
och därigenom är nyskapande
psykol.yrk.han var en reformator, en trons förnyareen förnyare inom psykiatrin○spec.förespråkare för en omprövning av traditionell politik
särsk. inom vänsterpartier (om förespråkare för en mer marknadsinriktad politik)
förnyare och traditionalister inom socialdemokratinen förnyare (av ngt)sedan ca 1640