Svensk ordbok 2009, webbversion

förmä´ten adjektiv förmätet förmätna för·mätn·are●som fram­för allt­för o­blyga krav eller an­språk admin.psykol.JFRcohyponymanspråksfullcohyponympretentiös han är förmäten nog att tro att han kan bestämma över dem○äv. om handling o.d.deras förmätna kravsedan 1619av lågty. vormeten med samma betydelse, eg. perf. part. av sik vormeten ’över­skatta sig’, eg. ’mäta fel’