Svensk ordbok 2009, webbversion

förme´dla verb ~de ~t för·medl·ar●över­föra genom att fungera som förbindande länk särsk. med avs. på information etc. men äv. kontakter ekon.komm.i en bibliotekaries arbete in­går att förmedla information till all­mänheten○spec.få till stånd (affär) genom att fungera som mellan­hand förmedla ett hus­köp○äv. bildligtut­trycka i sina bästa målningar kan hon förmedla visionära stämningarförmedla ngn/ngt (till ngn)sedan slutet av 1400-taletH[elige] Susos Gudeliga Snilles Väckarefornsv. formidhla; efter lågty. vormiddeln med samma betydelse Subst.:förmedlande, förmedling; vbid3-163101förmedlan