Svensk ordbok 2009, webbversion
verb ~de ~t
för·lam·ar●vanligen pass. el. part.
beröva rörelseförmågan
med.SYN.synonymparalysera 1
han var helt förlamad från höften och neråt○äv. bildligtberöva handlingsförmågan
verksamheten förlamades av nedskärningarnahon var förlamad av oroförlama ngn/ngtsedan 1493Upplands Lagmansdombokfornsv. forlama, förlama; till lam
Subst.:vbid1-162761förlamande,
förlamning