Svensk ordbok 2009, webbversion
förhan
´
dlare
substantiv
~n
äv. vard.
förhandlarn
,
plur.
~
,
best.
plur.
förhandlarna
för·handl·ar·en
●
person med uppgift att föra förhandlingar
samh.
yrk.
fackföreningens bäste förhandlare
sedan 1905