Svensk ordbok 2009, webbversion
verb förgjorde förgjort, pres. förgör
för·gjor·de●fullständigt förstöra
NollJFRcohyponymtillintetgöra
○särsk.döda
målet var att totalt förgöra fiendenförgöra ngn/ngtsedan slutet av 1200-taletWestgöta-Lagenfornsv. forgöra; efter lågty. vordon med samma betydelse
Subst.:vbid1-162103förgörande,
vbid2-162103förgör(n)ing;
vbid3-162103förgörelse