Svensk ordbok 2009, webbversion
verb förgyllde förgyllt, pres. förgyller
för·gyll·er●vanligen perf. part.
förse med tunt guldöverdrag
konstvet.förgyllda spegelramarett glas med förgylld kant○äv. bildligtförsköna, göra mer behaglig
huvudrollsinnehavaren kom till Stockholm för att förgylla filmens svenska premiärförgylla ngtsedan 1346testamente upprättat av kung Magnus och drottning Blanka (Svenskt Diplomatarium)fornsv. forgylla; efter lågty. vorgulden med samma betydelse; jfr guld
Subst.:vbid1-162065förgyllande,
vbid2-162065förgyllning