Svensk ordbok 2009, webbversion
adjektiv förgjort
för·gjor·da●i vissa uttryck
behärskad av starka, okontrollerbara krafter
om person, skeende e.d.
mindre brukl.NollJFRcohyponymbesatt
han var förgjord av spritförgjord (för ngn)vara som förgjortse4vara 2
sedan senare hälften av 1300-taletFornsvenska legendariet (Codex Bureanus)fornsv. forgiordh; till förgöra