Svensk ordbok 2009, webbversion

förgjo´rd adjektiv förgjort för·gjor·da●i vissa ut­tryck behärskad av starka, o­kontrollerbara krafter om person, skeende e.d. mindre brukl.NollJFRcohyponymbesatt han var förgjord av spritförgjord (för ngn)vara som förgjortse4vara 2 sedan senare hälften av 1300-taletFornsvenska legendariet (Codex Bureanus)fornsv. forgiordh; till förgöra